Sist vi såg vår hjältinna stod hon på perrongen, djupt förskjunken i tankar och med blicken mot ett tåg på väg bort. Efter timmar på obekväma bussar, anländer hon slutligen sent på kvällen till ett stort nedsläkt 1800-tals något herrgård. Nattens mörker är påtagligt och vinden mjuk men kyligt. Hon tar av sig handsken och gräver fram mobiltelefon. I det spöklika ljuset står att läsa: "Nyckeln till ytterdörren ligger ovanpå karmen på fönstret längst till höger." Det är bra med tillförlit, tänker hon och drar med handen över fönsterkanten.

Den rostiga nyckeln går smidigt i låset och med hjälp av vänster armbåge trycker hon upp dörren för sig själv och sin väska. Den går igen med ett "klick". Hon blir stående en stund och låter ögonen anpassa sig till mörkret. Tystnaden bryts plötsligt av en kajas kraxande från pinjeträdet på gårdsplanen. Hennes hjärta börjar slå extra snabbt. Det är lite skrämmande att stå ensam i ett mörkt hus mitt i natten så en lätt pust av panik drar igenom henne. Varför tror jag det blir bättre om jag utsätter mig för faror? Jag har aldrig varit varken Modesty Blaise eller en Ronja Rövardotter, inte ens en Prusiluska utan snarare Hedwig med kvasten i Från A till Ö. Jag är en ensamvarg med sällskapsbehov! Hon tar ett djupt andetag och slår på ljuset. En magnifik hall slash vardagsrum ligger framför henne. På skänken till vänster i hallen ligger ett rosa kuvert som drar hennes ögon till sig.

God kväll och välkommen till Le Manoir de la famille Bontemps. Se mitt hus som om det var ditt eget. Du bör hitta kylskåpet fyllt och sängen i ordning gjord i ditt sovrum (andra våningen, första dörren till vänster). Tveka inte att kontakta min trädgårdsmästare och concierge Mounsieur Martin, när det gäller hus, pool, trädgård eller hur man hitta runt området. Jag kommer inte tillbaka förrän om två veckor. Kontaktuppgifter finns bredvid telefonen i köket. Jag hoppas du får en trevlig vistelse. Hälsningar Mr H Bontemps.

Hon låser dörren och lägger nyckeln på tennfatet brevid det rosa brevet. Skorna sparkar hon av sig, jag ska känna mig som hemma eller hur!? Med den bruna slitna läderväskan i vänster näve och ett äpple i höger, tar hon trapporna i ett huj upp till sovrummet. Åh, välsignelse! Sängen är en dröm! Efter flera dagars resa genom Europa hon har bara en enda tanke; sömn sömn sömn, sova sova sova. Vita sängkläder, massor av kuddar och på toppen, ett enormt fluffigt täcke. Hon klär snabbt av sig och glider ner i fluffet. Att krypa ner mellan täcke och lakan är en inbjudan till himlen. Fötter ömmar och skallen värker, men inget av detta märker hon när hon snabbt glider in i en djup sömn mot bakgrunden av syrsornas sövande sång.